INNEHÅLL:

• Vad är kollagen?
• Typer av kollagen
• Kollagenets roll i kroppen
• Konsekvenser av kollagenbrist
• Vad påverkar syntesen och mängden kollagen?
• Kollagenkällor

Antagligen känner alla till kollagen, men vet du hur det är uppbyggt och vad det ansvarar för? Begreppet kollagen definierar inte ett "ämne", utan en rad komplexa strukturer med något olika egenskaper. Läs artikeln och lär dig mer.

Vad är kollagen?

Kollagen bildar. Det utgör cirka 25-30 % av alla kroppens proteiner. Namnet kommer från två grekiska ord: colla – klistra och gennao – föda. Kollagensyntesen är en komplex process där mellanprodukten bland annat är prokollagen, som bildas av bindvävsceller – fibroblaster. Kollagen innehåller förutom aminosyror även sackarider (ca 0,5-10 %), t.ex. glukos, galaktos och i mindre mängder mannos, fruktos, arabitol, xylos och ribos. För närvarande är 29 genetiskt olika kollagentyper beskrivna. Ett kännetecken för alla typer är det vävnadsspecifika förekomsten och den unika strukturen. Kollagen består av tre vänsterhänta α-polypeptidkedjor, var och en innehållande cirka 1050 aminosyror. Dessa kedjor är vridna åt höger runt sin axel och bildar en superhelix. Det innehåller sura aminosyror (glutaminsyra – Glu, asparaginsyra – Asp) och basiska aminosyror (lysin – Lys, arginin – Arg) i ekvimolära mängder. De ovan beskrivna egenskaperna gäller för fibrillära kollagener, men det finns också icke-fibrillära kollagener vars struktur inte liknar en helix utan bildar nätverkssystem. Till de icke-fibrillära kollagenerna hör ankarkollagener, transmembrankollagener, multiplexiner och FACIT-kollagener. De utgör dock endast 10 % av den totala kollagenhalten i kroppen.

Typer av kollagen

Det finns 29 typer av kollagen som kan delas in efter deras strukturella egenskaper och funktioner:

• fibrillära kollagener: I, II, III, V, XI, XXIV, XXVII,
• Basalmembrankollagen: IV,
• kollagenbildande "ankarfibrer": VII,
• Multiplexin: XV, XVIII, kollagenbildande mikrofibrer: VI,
• Kollagener, som bildar hexagonala nätverkssystem: VIII, X,
• FACITs kollagener (fibrillassocierade kollagener med avbrott i trippelhelixar): IX, XII, XIV, XVI, XIX, XX, XXI, XXII, XXVI,
• Transmembrandomänen : XIII, XVII, XXIII, XXV

Bland de fibrillära kollagenen, som upptäcktes först och kodas av 11 gener, finns typerna I, II, III, V, XI, XXIV och XXVII. Hos däggdjur utgör de 90 % av alla kollagenproteiner. Det mest kända kollagenproteinet är kollagen typ I. Den största delen av detta finns i ben, ligament, senor, hud och hornhinna. Dubbelhelixen i detta kollagen består vanligtvis av två identiska α 1 [I]-kedjor och en α 2 [I]-kedja och bildar en heterotrimer, eller tre α1 [I]-kedjor. Det är huvudsakligen ansvarigt för vävnadens draghållfasthet där det förekommer och för benens styvhet.

Om man betraktar kollagenarter med avseende på deras plats kan de till exempel delas in i följande grupper: 2 grupper:

• lokaliserad i huden: I, III, V, VI, VII, VIII, XII, XIII, XIV, XVI, XVII, XIX, XXIX
• Leder (band, brosk): I, II, VI, VIII, IX, X, XI, XIV, XXVII,

Den exakta positionen för varje kollagentyp och en kort beskrivning av dess funktioner finns i tabellen nedan.

Legenda: Fiberkollagener är fetmarkerade.

Kollagenets roll i kroppen

Kollagen är det viktigaste proteinet i bindväven och byggstenen i den extracellulära matrisen. Beroende på typ skiljer sig kollagenets egenskaper något, men överlag påverkar kollagen hela kroppens funktion, särskilt huden, håret, ben- och ledsystemet samt immunsystemet. Det deltar i regenerationsprocessen – påskyndar sårläkning, bildar ärr, minskar aktiviteten hos enzymer som orsakar inflammation och reumatiska smärtor, och främjar återuppbyggnaden av bindväven. Tack vare dess förmåga att binda vatten säkerställer det rätt fuktbalans, elasticitet och fasthet i huden. Det tillför essentiella aminosyror som när hårrötterna och främjar deras rätta tillväxt och revitalisering. Tillsammans med kalcium, magnesium och fosfor utgör det 90 % av skelettbenen. Dessutom ansvarar kollagen för produktionen av ledvätska och kondition av brosket – det är ansvarigt för broskets töjbarhet och säkerställer dess form. Kollagen stödjer immunsystemets funktion. Det minskar fibros och spridning av patogena mikroorganismer, cancerceller och toxiner. Dessutom är kollagenfibrer bärare av vissa läkemedel, t.ex. interferon.

Konsekvenser av kollagenbrist

Från och med 25 års ålder minskar mängden kollagen fysiologiskt. Under klimakteriet påskyndas processen med minskad syntes av detta protein avsevärt på grund av en minskning av östrogennivåerna, som påverkar kollagensyntesen, så att kroppen vid ungefär 60 års ålder inte längre producerar något eget kollagen. Denna process och den ofta förekommande kollagenbristen kan ha allvarliga hälsokonsekvenser. Symtomen på brist är: synstörningar, förändringar i funktionen hos inre organ, försvagning av håret, försämring av hudens tillstånd, fasthet och elasticitet samt uppkomsten av rynkor (ett av de första symtomen), hårsvaghet och skörhet och på lång sikt för tidigt håravfall.

Vad påverkar syntesen och mängden kollagen?

Många faktorer påverkar kollagenstatusen, inklusive:

• Ålder – med ökande ålder minskar kollagensyntesen och därmed försämras hudens tillstånd. Kollagen förändrar sin struktur och sina fysikalisk-kemiska egenskaper med åldern. Detta leder till exempel till överdriven uttorkning av huden, förlust av fasthet och elasticitet, vilket i sin tur leder till rynkor och fåror. Med ökande ålder minskar också innehållet av vitaminer (A, C, E) och mineraler (koppar) som stödjer den naturliga återuppbyggnaden av kollagen.
• yttre faktorer: solljus, för höga temperaturer, fria radikaler och gifter,
• genetiska och hormonella sjukdomar – orsaken kan vara en minskning av koncentrationen av detta protein hos unga människor,
• betongen,
• För intensiv fysisk ansträngning påverkar kollagensyntesen negativt, men själva den fysiska ansträngningen stödjer både koncentrationen och kollagensyntesen samt hela skelettet.
• För att främja den naturliga kollagensyntesen eller stödja kosttillskott är det viktigt att kosten är rik på vitaminer och mineraler, med särskilt fokus på vitaminerna A, C, E och koppar.

Kollagenkällor

Naturliga kollagenkällor är produkter av animaliskt ursprung. Hittills har nötköttsprodukter, fläskkött och i mindre utsträckning fjäderfäprodukter spelat huvudrollen, men det finns förslag på att kollagen som utvinns från sådana källor har låg absorption och en verklig påverkan på kollagentillväxten i kroppen. För närvarande tyder det på att kollagen från fiskar absorberas bättre. Dock är strukturen hos dessa kollagener ganska lik, så det slutgiltiga beslutet förblir omtvistat.

Det är också möjligt att använda kollagen i form av preparat. Den största rollen i denna grupp spelas av kollagen som erhålls genom hydrolys eller hydrering. Regelbunden användning är dock av stor betydelse för kosttillskottet i sig, så att du till exempel inte behöver oroa dig för att ta vätska, eftersom vi föredrar kapslar där det är viktigt att gå systematiskt tillväga. Tillskott med kollagen och de flesta kosttillskott ger inte samma effekt som regelbunden användning av preparatet. En ytterligare indikator på effektiviteten hos det använda kosttillskottet är sammansättningen av kosttillskottet, dvs. frånvaron av skadliga och/eller onödiga tillsatser. En ytterligare fördel är närvaron av vitamin C i preparatet, vilket direkt påverkar kollagensyntesen. Dessutom bör man notera att gelé och gelatin inte kan ersätta kosttillskott, eftersom de endast absorberas till några få procent jämfört med kosttillskott vars absorption är mycket högre.